Inga öppna spjäll

Som du märker är det inte direkt full gas och öppna spjäll som gäller i arbetet med Redaktionsbloggen. Tyvärr.

Anledningen är att arbetet på redaktionen är så intensivt och i så högt tempo att vi inte har tid att hinna med även detta forum.
En av anledningarna till merarbetet är glädjande nog att besökarna formligen strömmar in på svenskjakt.se. Vi har en helt galen besöksutveckling på sajten och redaktionen kämpar med näbbar och klor för att hinna med alla er som tipsar, kritiserar och berömmer.
Det är bara positivt att ni hör av er – och att ni besöker vår sajt och prenumererar på vår tidning! Det är det bästa och finaste kvitto vi kan få.
Vi återkommer med nya inlägg på bloggen om/när tid finnes.

Vilken bild ger du av din jakt?

Vilken bild ger egentligen jägarna av sig själva och sin egen jakt, på till exempel Facebook? 
Fundera gärna på det innan du läser vidare. 

De sociala medierna är fantastiska på många sätt. Men de ställer samtidigt stora krav på att du håller tungan och kameran i styr! Ett felbeslut kan förstöra din – och min – framtida jakt.
Eftersom jag arbetar som webbredaktör läggs en rätt stor del av min arbetstid åt att ”häcka på nätet”. Många gånger möts jag av härlig jaktlycka och vackra naturbilder. Men allt för ofta ger jägarna tyvärr en märklig bild av sig själva och vad de gör i naturen. Det handlar om bilder som inte visar det fällda viltet respekt, det handlar om filmer som aldrig borde ha visats och det handlar om ett språk som får mig att inse att vi nog inte kommit så långt i evolutionen, trots allt…
Just nu jobbar jag med ett reportage om hur jägare framställer sig själva och sin jakt på nätet. Reportaget kommer du att kunna läsa i ett senare nummer av Svensk Jakt. Men till dess: Reflektera gärna över hur du och dina jaktkamrater vill visa upp er jakt – ta på dig en ickejägares glasögon och betrakta det du ser genom dessa linser. Och var inte blyg att kontakta någon som går över gränsen!
En besökare skrev idag på Svensk Jakts Facebooksida: ”Det verkar vara många som inte inser att allt man skriver kan läsas av andra och man måste vara försiktigt med hur man uttrycker sig.”
Huvudet på spiken!
/Olle Olsson

Dags för ännu en Instagramtävling

Vår Instagramtävling #bockjakt14 blev en succé med knappt 500 taggade bilder. Därför gör vi nu en uppföljning!
Hur går älgjakten? Tagga dina Instagrambilder eller filmer från jakten med #älgjakt14 och ta del av flödet här.
Vi lottar ut flera priser bland de som taggar sina bilder.

Vi ökar allt snabbare

Allt fler besöker Svenskjakt.se. Och ökningen går allt snabbare. På jaktårets två första månader har vi till exempel haft cirka 350.000 unika besök.
Det här är en fantastisk utveckling som vi är synnerligen glada över. Vi hoppas ni finner det ni söker – och att ni snart kommer tillbaka till oss.

P.s. Vi är alltid glada och tacksamma om ni kommer med förslag på förbättringar på både vår webbplats och tidning.

Dags för Instagramtävling

Jagar du råbock?
Har du Instagram?

I så fall kan du vara med på vår Instagramtävling. Tävlingen går ut på att du ska tagga dina bilder och filmer från jakten med #bockjakt14
Gör du det dyker din bild upp här och du deltar då samtidigt i vår utlottning av jägarpresenter bland dem som taggat sina bilder.
Kom ihåg att det inte behöver ligga en död råbock på bilden för att du ska kunna delta i tävlingen!

Vi passar på att önska skitjakt till alla er som går ut tidig morgon på en av jaktårets största premiärer – den 16 augusti.

App även för iOS

Nu har vi lanserat vår Svensk Jakt-app även för iOS. Appen är gratis och kan laddas hem här: https://itunes.apple.com/us/app/svensk-jakt/id897845279?l=sv&ls=1&mt=8

På väg från ett jaktmöte såg jag denna älgko med sina tvillingkalvar i den frodiga sommargrönskan. Senare på kvällen fotograferade jag en jorduggla och såg skymten av ett rådjur. Sommaren kan bjuda på många trevliga naturupplevelser. Nu sitter jag och skriver artiklar till nyhetssidorna nummer 9 som kommer i brevlådan runt 25 augusti.
/Lars-Henrik Andersson

Varför vet de så lite om jakt?

Det är uppenbart att kunskapen om jakt hos ledamöterna i EU-parlamentet är ganska låg, sett till något slags tvärsnitt. Om jag nu får generalisera lite. (Det finns även de som i princip vet allt de behöver veta för att hantera frågorna klokt, däribland ett flertal av de svenska MEP:arna)

Många av de jag träffar i Strasbourg dessa dagar, både politiker och journalister, ställer intresserade frågor till mig om jakt och vilt, och blir väldigt förvånade över att ett av de viktigaste incitamenten för att jaga för mig personligen är slutprodukten – viltköttet, och vetskapen om att det jag äter har mått bra innan det hamnar i min frys. Hur ovärderligt är inte det, frågar jag dem och får enbart medhåll.

Viss skepsis finns såklart. Är det verkligen gott att äta vildsvin? Om man betänker att ingen ifrågasätter varken sniglar, råbiff eller gåslever här nere, så både roar och skrämmer frågan mig. För hur ska dessa människor kunna fatta beslut om den svenska jakten, eller förvaltningen av Sveriges viltstammar, eller hanteringen av viltköttet inom Sverige i slutändan?

Hur ska de ens kunna ha en åsikt om vår etik, då de aldrig varit i närheten av ”jakten” varken som fenomen eller som praktisk rörelse. Hur ska de kunna fatta initierade beslut om vapen, när de aldrig någonsin har sett en hagelbock eller en studsare?

Hur ska de kunna hantera den känsliga frågan om säljakt, då majoriteten av ledamöterna varken kan definiera etisk jakt på säl utan att dra paralleller till ulliga, knubbiga vita kutar som slås blodiga av påkar, eller har en aning om vilka konsekvenser ett totalförbud mot handel på sälprodukter faktiskt kommer få; både hos ursprungsbefolkningar såsom inuiterna, andra vars näring är kopplad till säl, eller föralldel marknadens, kanske framförallt Kanadas, reaktion om WTO kommer med ett beslut åt detta håll, där undantagen från förbudet helt tas bort.

Det verkar som att vi svenska jägare är alldeles för dåliga på att berätta om vad jakt verkligen är, och varför vi jagar - det märks tydligt här nere. Och det märks också tydligt i de flesta sammanhang som sker utanför det vi kopplar samman med ”glesbygden”. Vi skriver i inlägg efter inlägg i våra egna fora om hur viktigt det är att berätta om jakten, om jägarnas goda gärningar, om ambitionerna till en allstädes hög etik och om viltköttets fördelar.

Ändå så når vi uppenbarligen inte ut. Beror det på att vi gör fel, att vi inte talar samma språk? På att det är för få jägare som vet hur man når fram till de som inte jagar? På alla dem som utan att tänka sig för skriker högt om sina egna rättigheter men glömmer bort de skyldigheter vi jägare också har? Denna attityd är sällan gångbar, oavsett vilken fråga det handlar om.

Uppenbart är att om vi inte lär oss att tala med de som inte jagar, om jakt på ett sätt som väcker förståelse och intresse istället för motstånd och aversion, så kommer det för oss jägare att bli en uppförsbacke där man inte ser toppen. Alls.

/Maria Lundgren

Om att älska sin egen röst

Dagens första möte är Socialdemokraternas presskonferens i Winston Churchillbyggnaden. Efter ett dygns arbete känner jag mig omotiverat varm i kläderna. Promenerade till parlamentet från hotellet imorse och suckade lite åt några vilsna turister.. Ja men det där med vanans makt är väl, att vissa vanor skaffar man sig fort ;)

Ämnena på konferensen tangerar MP:s dito igårkväll, man diskuterar Juncker, tilltänkt ny ordförande för Parlamentet som det röstas om idag klockan 12:30, man berör delvis hur parlamentet är uppbyggt, hur arbetet i utskotten fungerar med mera, de verkar vana vid att behöva utveckla hur arbetet här går till. Man talar också om (S) ställningstaganden i olika frågor och på en mer generell nivå. Inga direkta heta potatisar, det är tydligt att arbetet är i uppstartsfas. Marita Ulvskog leder konferensen.

Innan konferensen kom (naturligtvis?) frågor om jakt upp, det blir lätt så när Svensk Jakt är närvarande. Tonen var nyfiken och inkluderande, men självklart satt det en journalist med armarna i kors och utan någon som helst kunskap uttalade han sig på frågor som nog egentligen var tänkta till undertecknad, om en exploderande vildsvinstam, ”grevar i Sörmland” som matar vildsvin ohejdat, förstörda grödor och hur det månne känns att köra på en ”skock med vildsvin” eftersom de ju tydligen alltid springer omkring i just ”skockar” där denne man är bosatt. Tyvärr ser jag inte vad det står för tidning på hans presskort.

En annan spontan tanke, är att man kan som journalist vara hur påläst som helst i ett ämne, det innebär inte att man för den skull ställer initierade frågor. No sh’’’ Sherlock tänker du, men det tål att upprepas. En gammal sanning är ändock en sanning. Många älskar helt enkelt att visa hur mycket de kan, och höra sin egen röst men det leder absolut inte till någonting.

(Om ni undrar över tystnaden i de jaktliga frågorna, så är jakt inget man diskuterar denna vecka. Jag kommer däremot att personligen träffa ett par ledamöter och diskutera jakt med dem, och det kommande arbetet i EU med de jaktliga frågorna.) 

/Maria Lundgren

Jytte Guteland, (S) och den yngsta ledamoten. Från pressträffen.

EP – en snabbis

Europaparlamentet (EP), är en av Europeiska unionens institutioner, bestående av 751 ledamöter som väljs genom allmänna, direkta, fria och hemliga val. Europaparlamentets officiella säte ligger i Strasbourg, Frankrike, men parlamentet har även förberedande och kompletterande sammanträden i Bryssel, Belgien.

Europaparlamentet har beskrivits som ett av världens mäktigaste parlament. Det förhållandevis låga valdeltagandet i Europaparlamentsvalen har emellertid underminerat parlamentets demokratiska legitimitet.
Parlamentets funktion är att tillsammans med Europeiska unionens råd lagstifta och utöva budgetfunktionen inom Europeiska unionen. Parlamentet ansvarar för att granska förvaltningen av unionens budget och beviljar Europeiska kommissionen ansvarsfrihet på rekommendation av Europeiska unionens råd.

Parlamentet väljer kommissionens ordförande på förslag av Europeiska rådet. Kommissionen är kollektivt ansvarig inför Europaparlamentet, som genom en misstroendeförklaring kan avsätta den. Dock saknar parlamentet, liksom rådet, möjlighet att lägga fram egna lagförslag; denna funktion tillhör helt och hållet kommissionen, utom i undantagsfall.
Europaparlamentet leds av en talman, som sedan den 1 juli 2014 är Martin Schulz (PES). Ledamöterna i parlamentet är organiserade efter politisk tillhörighet i olika politiska grupper.
Ledamöterna utses genom direkta val som äger rum vart femte år, senast den 22–25 maj 2014.

/Maria Lundgren

Är det en makt(löshet)ens byggnad för dig?

Jag ska absolut inte förringa känslan av att passera entrén till Laggår’n på Öster Malma, det är odiskutabelt en vacker byggnad och en trevlig arbetsplats.
Men när man, lite svettig, står inför parlamentsbyggnaden i Strasbourg för första gången, och försöker se världsvan ut (jag är ganska säker på att jag inte lyckades) så får man helt klart perspektiv på saker och ting.
Detta är Så. Mycket. Större. än debatten hemma kan återge.

Det borde te sig – om inte förr, för gängse tvivlare på huruvida beslut ska fattas på en regional eller överstatlig nivå – fullkomligt bisarrt att det är männen och kvinnorna här som faktiskt fattar beslut om hur rovdjurspolitiken ska bedrivas i Sverige.
Hur ska han, den otroligt solbrände fransman jag nyss passerade eller den eleganta brittiska ledamoten som tar en kopp kaffe innanför den DIGRA säkerhetskontrollerade byggnad jag befinner mig i, någonsin kunna föreställa sig hur det känns att maktlöst stå och se på när besluten som rör den egna tryggheten, näringen, hunden eller jakten är fullkomligt ologiska och så långt ifrån den svenska landsbygden man någonsin kan komma?

Och då talar vi bara om toppen på isberget. Jakten är naturligtvis bara en av tusentals frågor som avhandlas och beslutas om inom denna Europeiska union. Inget nytt under solen såklart, men det blir så PÅTAGLIGT när man är här.
Själv är jag statsvetare i grunden, innan journalistiken och jakten tog över, och jag brinner för dessa miljöer, på gott och ont. Byggnaderna finns för att ge folk en känsla av att de spelar roll, att de kan påverka. Men även den där svansen-mellan-benen-känslan, som säkert inte är helt oavsiktlig. Hit, men inte längre.
Det är min första tanke, då jag landat i den franska staden där så mycket makt finns samlad.

/Maria Lundgren

Främmande makter stör ut jaktradion

Jag är nu påväg att avsluta min vecka vid webben och därmed drar vi ner på bevakningen något, även om vi inte är helt obemannade.

Till glädje för alla iPhone- och iPadanvändare där ute har vi nu fått iväg en app till App Store. Den ska nu kontrolleras av Apple så tyvärr kommer det dröja cirka en vecka innan den kommer ut och ni kan ladda ner den – gratis, självklart.

Som en liten avslutning vill jag dela med mig av något märkligt som hände i veckan:

En man ringer och presenterar sig som driftansvarig för Post- och telestyrelsen. Han berättar att de kommer att gå ut med en varning för att köpa en jaktradio modell 31 och jag blir naturligtvis nyfiken.
Enligt mannen var det svåra störningar i frekvensen och Post- och telestyrelsen räknar med att dessa störningar bara kommer förvärras. Därför avråder man nu från att köpa en ny 31:a.
Det var en viktig nyhet så nu ville jag veta mer.
Mannen berättar att de efter flertalet klagomål börjat undersöka vad det var som orsakade störningarna och att de kontaktat bland annat FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) som meddelat att de handlade om ökad användning av djupradar och att dessa arbetar i samma frekvensområde.
När det handlar om militär teknik blir jag oerhört nyfiken, även om jag inte är särskilt kunnig inom området och frågar mer om vad djupradar är och varför man använder en sådan.
Mannen berättar att det handlar om flygburen radar "från både öst och väst" och att Sverige inte har någon möjlighet att värja sig mot detta.
Vi lägger på med ett sista löfte från mannen att skicka pressmeddelande om en och en halv vecka.

Based on the Lockheed Martin’s proven FOPEN radar system, TRACER is a lightweight, low-frequency synthetic-aperture radar that can peer through foliage, rain, darkness, dust storms, or atmospheric haze to provide real-time, high-quality tactical ground imagery.

"Upptäcker markmål genom vegetation och dåligt väder"
Jag öppnar ett tomt dokument och skriver kortfattat ner det som mannen berättade. Sedan börjar jag kolla runt på nätet efter något som kallas djupradar och jag hittar fram till en flygburen lågfrekvensradar som tydligen utvecklats under de senaste åren för att hitta markmål genom vegetation och dåligt väder. Det visade sig också att den arbetar inom 31 Mhz.
Men tipset känns ändå osäkert, så jag ringer till Post- och telestyrelsens presschef och förklarar lite svepande att jag ringer angående "det här med 31 Mhz jaktradio".
Presschefen säger att det stämmer och att de har en text som han kan skicka till mig så snart han har letat fram den.

"TRACER"
I väntan på hans mail skriver jag färdigt texten och letar fram pressbilder på flygplanen i fråga. Jag hinner också börja fundera på vad detta kan ha för vidare betydelse, utrikespolitiskt, och jag ringer också en jaktradiotillverkare för att undersöka vad detta kan ha för konsekvenser för dem.
Snart har jag en text färdig att publicera för webben och jag väntar bara på pressmeddelandet från Post- och telestyrelsen för att verkligen ha det svart på vitt.
Men när det kommer är det inte alls vad jag väntat mig.
Då handlar det om hundpejlar! Importerade hundpejlar som kan arbeta inom förbjudna frekvensområden och inte ett ord om 31:or, djupradar eller militära spaningsplan.

"PTS har inga driftansvariga"
Jag ringer upp presschefen igen, som redan är påväg till tunnelbanan hem, och förklarar tipset mer ingående. Jag ger honom namnet på mannen som sa att han var driftansvarig och får svaret att Post- och telestyrelsen inte har några driftansvariga.
Presschefen lovar att undersöka saken närmare om jag skickar honom ett mail som beskriver ärendet i detalj, och det gör jag så snart vi lagt på.
Idag fick jag svaret:
"Enligt mina kollegor ligger det inte något i det som din uppgiftslämnare sa vad gäller jaktradiobandet.
PTS har inte konstaterat någon störning från utländsk militärs djupradar som skulle allvarligt störa och göra detta band obrukbart.  PTS har inte heller noterat en ökad aktivitet av störningsanmälningar i kring detta band."

Vem som ringde mig och varför kommer jag troligtvis aldrig få veta. Men jag misstänker att jag kommer att återberätta denna historia lite för många gånger under sommardagarna vid grillen.

Trevlig sommar.
Daniel Sanchez

Vad gör förbundet i resten av landet?

Två lokala sidor för Värmland och Örebro under produktion.

En del har redan lyckats smyga iväg på semester men jag har en del jobb kvar. Denna vecka ägnar jag mig åt att göra våra 32 lokala sidor i Svensk Jakt – fyra sidor var i våra åtta regioner.

Sidorna fylls av förtroendevalda och tjänstemän ute i landet och eftersom jag sitter med alla regioner har jag möjligheten att se vad alla sysslar med – ner på kretsnivå.

I vanliga fall får du bara se de fyra sidor som gäller den region som din krets tillhör, men med E-tidningen har du möjlighet att se vad som händer även i andra delar av landet. Längst bak i E-tidningen kommer inte bara dina fyra sidor utan alla andras med, så logga in och kolla vad som händer i Sveriges alla hörn – kanske blir du inspirerad av något arrangemang som någon eldsjäl dragit igång.

http://svenskjakt.se/login/?emag=true

På fredag ska jag vara färdig med de lokala sidorna till nummer 8 och skicka dem till korrektur.

Nästa vecka fokuserar jag om och tar hand om webben. Då skrivs vi igen.

Daniel Sanchez

Vargar och fästingar

Flera medier, inklusive till och med Tidningarnas Telegrambyrå, rapporterar att vargstammen ökar i Värmland. ”Nyheten” bedömdes tydligen nu vara vara så bra så att även storstadsmedierna tog den.
För Svensk Jakts läsare är dock detta ingen nyhet. Vi har vid upprepade tillfällen under vintern, våren och försommaren redovisat länsstyrelsens varginventering. Vi har också lika många gånger konstaterat att vargkoncentrationerna ökar i de län som redan hade flest vargar. Detta trots att två av varandra påföljande riksdagsbeslut säger att de högsta vargkoncentrationerna ska minska.
Två riksdagsbeslut räcker förresten för att ändra en grundlag. Efter två riksdagsbeslut i vargfrågan skriker en del, på vad som tycks vara fullt allvar, att det krävs fler utredningar...

Nu byter vi drastiskt ämne. Varje år rapporterar en fästingforskare att antalet fästingar ökar – och att en ökande (?) rådjursstam bär skulden för detta. Med osviklig säkerhet kommer denne forskare fram i medierna någon gång under juli månad. Jag tippar att vi ser årets utspel någon gång kring 17 juli.
Jag är ingen forskare. Men för mig ter det sig märkligt att fler rådjur skulle vara boven för en allt tätare och mera nordlig population av fästingar. Jag bor själv i Hälsinglands inland och vi har numera en del fästingar. Däremot är rådjuren väldigt få och vi har en avskjutning på rådjur motsvarande cirka 15 procent jämfört med toppåren i början och mitten av 1990-talet.
När vi hade som flest rådjur fanns här inga fästingar. Men nu, när vi har få rådjur, har vi alltså drabbats av fästingar...
Jag får inte ihop den ekvationen. Men då är jag inte forskare heller.

/Olle Olsson

Gott nytt jaktår

Idag inleds det nya jaktåret. Vågar vi hoppas på att alla politikerlöften som omgärdat jakten och rovdjuren nu äntligen realiseras?

Annars fortgår den statliga jaktlagsutredningen. Jag undrar hur många jägare som egentligen förstår hur stor den här översynen av den svenska jakten egentligen är? Jaktlagsutredaren Håkan Larsson gör en otroligt djupgående översyn av vår jakt. Och det står helt klart att allt inte kommer att bli som det ”alltid varit” när den nya jaktlagsstiftningen ska skrivas.
Som exempel kan nämnas att Världsnaturfonden, WWF, uppges ha en färdig jaktlag skriven. WWF vill bland annat att den ska hamna under Miljöbalken.

Vad spelar det för roll, kanske du tänker? Jo – har du hört talas om ”miljöorganisationernas” talerätt? Skulle jaktlagen hamna under Miljöbalken kan vi säga morsning och hejdå till i det närmaste vad som helst som vi idag tar som självklart inom jakten. Titta bara på vad som hänt i rovdjursfrågan – där alla beslut överklagas till domstol.

Jägareförbundet har avsatt stora resurser och mycket kompetens för Jaktlagsutredningen. Och det har aldrig varit viktigare för jägarna att vara medlemmar i Jägareförbundet än vad det är just nu.
Ännu en dryg floskel, kanske du tänker. Men det är inte det. Det finns ingen annan som för jägarnas talan – och vill du jaga med så få detaljregleringar som möjligt även i framtiden ska du vara medlem i Jägareförbundet just nu. Förbundet måste ha många medlemmar och stark ekonomi om det här arbetet ska lyckas – och det är upp till dig, mig och våra jagande vänner att sluta upp.
Sverige har världens mest liberala jaktlagstiftning – och den som tror att det kommer av sig själv ska nog fundera ett varv till.

Nu på måndag presenteras förresten ännu ett delbetänkande från jaktlagsutredaren. Det handlar om utfodring och åtelkameror. Jag vet ännu inte vad som kommer presenteras. Men jag vet att bland andra LRF under vissa omständigheter kräver utfodringsförbud. Detta för att försöka stävja att vildsvinen blir fler. Vad ett sådant förbud skulle innebära för hungrande rådjur och dov tror jag LRF struntar fullkomligt i.  

Jägarna har inga vänner i Jaktlagsutredningen. Men organiserar vi oss är vi ändå tillräckligt starka för att göra skillnad.

Här blir du medlem i Jägareförbundet. Självklart ska du vara medlem med tidning ;-)

/Olle Olsson

Varggenetik – en ickefråga?

Naturvårdsverket är på hugget. I alla fall när det gäller att beklaga att två så kallat genetiskt viktiga vargar från Tivedenreviret har skjutits vid skyddsjakt under försommaren. Vid båda tillfällena det hänt har verket snabbt skickat pressmeddelanden och beklagat händelserna – och samtidigt understrukit vikten av att just dessa vargar vandrar vidare.
Verket är dock inte lika pigga på att beklaga att vargarna ställt till med problem för ren- och fårägare. Jag kan tycka att det vore klädsamt om Naturvårdsverket i alla fall skänkte en tanke på de människor och djur som drabbas när varg finns på fel plats.  Naturvårdsverket har förresten heller inte uppgett vad alternativet till skyddsjakt skulle vara.
Den första Tivedenvargen sköts i Jämtlands renbetesområde. Vargen befann sig i renarnas kalvningsland och hur renskötarna skulle skydda sina djur på dessa enorma arealer är i alla fall för mig och Naturvårdsverket en gåta.
Den andra Tivedenvargen sköts på skyddsjakt i Norge. Den hade då dödat flera tiotals tackor och lamm. Och med tanke på djurhållningen i Norge, med friströvande får, är det svårt – för att inte säga omöjligt – att hitta någon realistiskt åtgärd för att få vargen att vandra till ett nytt område eller bli vegetarian.
Apropå det här med vargarnas genetik. Är inte det en ickefråga? Vargarna frodas, mår till synes väl och förökar sig som aldrig förr. Jag har själv vid flera upprepade tillfällen hört några av landets mest insatta personer i vargfrågan säga att ”det här med genetiken är bara trams – och ett sätt för kramarsidan att motivera att det ska finnas fler vargar än nödvändigt”.
Säger någon emot?

/Olle Olsson

Björnjaktfilm rusar

I Svensk Jakts julinummer kan du läsa om lyckade björnjakter för hälsingejägarna Per Englund och Patrik Eklund. De har fyra duktiga plotthundar och de berättar i reportaget om hur de gått till väga för att få fram bra björnhundar.
I torsdags la vi upp ett filmklipp från en av deras lyckade björnjakter. I sekvensen skjuts en 210-kilosbjörn på nära håll. Filmen har redan visats snart 4.000 gånger!
Du kan se filmen på Svensk Jakts Youtubekanal.

/Olle

E-tidning och app

Nu går det att läsa Svensk Jakts julinummer som E-tidning. Papperstidningen ska vara ute hos samtliga prenumeranter senast nu på onsdag. Vi utlovar en fullmatad tidning!

Lite app också. Ni har väl inte missat att Svensk Jakt finns som Android-app? På några dagar har den laddats ned över 500 gånger från Google Play och medelbetyget på appen är 4,2. 

Svensk Jakt finns som app

Nu finns Svensk jakt som app för Android. Appen är gratis och finns att ladda hem från Google Play
Nu siktar vi på att bygga en app även för Ios. Vi hoppas kunna lansera appen inom kort.

Bättre sökfunktion

Vi har förbättrat Svenskjakt.se. Förbättringen gäller sökfunktionen på sidan – som tidigare varit sämre än urusel. Från och med idag är det problemet åtgärdat.